lördag 12 november 2011

Loppa










































Loppa = Loppisfanatiker. Jag är en sådan. Beroende av loppisar. Jakten, lyckan, spänningen. Och för att inte tala om ruset. Ruset man får när man ser ett fynd långt inne där på loppisen, och man vet att man bara måste ha just det där. Om man så ska få boxa sig fram för att hinna dit först.

Precis så var det när jag såg min fina gris/industri lampa på en loppis här i närheten. Mitt hjärta slog dubbelslag. Jag bara visste att jag skulle ha den. Det var kärlek vid första ögonkastet. Och just en sådan här lampa har jag kollat på i flera inredningsbutiker, och vart på väg att köpa för ett antal tusenlappar. Priset? Två ynka små tjugor. Alltså 40 kronor. Förstår ni? Hur kan man inte bli beroende? Jag ryser fortfarande av tanken på att jag kunde ha missat den.

Nu var den ju inte svart när jag köpte den. Utan blå. Men med en burk matt, svart sprayfärg blev den precis som jag ville ha den. Och tanken på att den inte säljs i något stort varuhus och sitter i varje svenskt hem, utan faktiskt har haft ett syfte och värmt små griskultingar gör det hela roligare.

De andra två lamporna som fick vara med på bild, är även de loppisfyndade. Klämspoten är jag löjligt förtjust i. Och lampfoten tycker jag är så fin att den får klara sig utan skärm. Så dessa tre lampor. Hm. Få se nu. 40+40+20? 100 kr?

Japp! 100 kronor för tre fina, rätt så unika lampor.

Som skrivet redan. Hur kan man inte bli beroende?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar