tisdag 15 november 2011


(Bild från designinsight.se)

I morse åkte jag till mitt kära jobb en timme för tidigt. Enbart för att jag redan igår planerat att smita en timme tidigare, för att hinna svänga in på en loppis, innan Iris ska hämtas från dagis. (Förstår ni hur långt ner i missbrukarträsket man är, om man kl 5 på morgonen offrar en timmes sovmorgon?)

Som tur var, tyckte ju även mina jobbarkompisar att detta var en bra idé (trots att jag aldrig nämnde ordet loppis)

Och bra är det ju också att de loppisar jag besöker, har blivit så pass moderna att de tar kort. Alltså betalkort. Jo på riktigt. Kreditkort också, om det nu är någon som vill handla på krita på loppis.

Toppen! På så vis slipper man ju all denna spilld tid på att leta upp uttagsmaskin, traska ur bilen, ta ut pengar, utifall man hittar något man bara måste köpa. Helt suveränt!

Om det inte vore så att dessa moderna loppisar, har tagit efter diverse tobaksaffärer och kommit på någon dum grej att man inte får handla på kort om summan är under hundra kronor. Så när jag idag då hittade en skitsnygg adventsljusstake för 15 kr, en adventsljusstake som såg ut precis som ljusstakarna ovan. (Som är från granit, och som ingen kan ha missat vid det här laget?) betydde det alltså att jag skulle få lov att plocka på mig små saker för 75 kronor. För att få handla. 75 kr = en full ica kasse med loppis saker. Och tro mig.. Efter min lilla spontan-gris-handling igår, skulle en ica kasse med liknande trams, inte falla herrn i huset i smaken.

Så jag tänkte som så, att vilket perfekt tillfälle att försöka ta tag i mina problem, och låta ljusstaken stå kvar. Intala mig att om den står kvar nästa gång, så är det meningen att det ska va den och jag. Ödet liksom.

Ända tills jag kom upp till min bil igen, och ser två unga bruttor snubbla in på loppisen, och jag känner ända in i själen att dom är ute efter min ljusstake. MIN.

Kvick som man är, när det behövs, räknade jag snabbt parkeringsmynten, och skrapade ihop till tjugo hela kronor. In snabbt som attan igen, bara för att se mitt öde försvinna med en blond liten tjej, som antagligen inte kommer uppskatta den lika mycket som jag.

Och nu sitter jag här, och letar igenom facebook efter denna lilla donna. Hon ska nämligen få besök av en tjuv inatt.

Så om ni läser om en inbrottstjuv som stal en loppisfyndad ljusstake för 15 kronor, i tidningen imorgon..

JAPP.. det är mig det står om!

2 kommentarer:

  1. Jobbar med din vän Frida, som skrev ut din bloggadress på FB, har fastnat totalt!
    Så kul och se vad du finner på loppisar!

    Man blir rätt loppis sugen själv :)

    SvaraRadera
  2. Hej Åsa!

    Vad kul att du hittat hit. Och kul att du kommenterar.

    Ha en bra kväll!
    Mvh Linda

    SvaraRadera