Att säga hejdå.

Jag minns den där dagen, som om den var igår. Dagen då jag såg dig för första gången.
Jag tyckte att du var en aning stel och kantig, (det kan jag såhär i efterhand erkänna!) Men jag älskade dig ändå. Det var vad dom kallar, kärlek vid första ögonkastet.

Och jag minns att jag kastade mig på telefonen för att ringa mannen som ägde dig. Mannen ja. Jag fick behärska mig för att inte skälla ut denna man, som haft dig i ett kallt garage full med fiskeprylar. Hur tänkte han?

Men jag skällde aldrig ut honom, utan förklarade med mitt charmigaste dalmål, att jag skulle ha dig. Det bara var så. Vi hörde ihop.

Jag hamnade i en budgivnings-fight med en annan tjej. Minns du? Men jag gav mig inte. Det var precis som dom sa i den där filmen vi såg igår: crazy, stupid, love. När det är riktig kärlek då ger man inte upp. Och det gjorde jag inte. Jag vann. Vi vann.

Du flyttade in hos mig, och sen dess har vi haft många fina stunder, du och jag.

Tänk bara alla dessa gånger, när jag med mina bara händer flyttat dig från rum till rum. Trotsat rygg och nacke som sagt att det vi gör är fel. Jag har inte velat lyssnat. Så länge vi haft varandra, har allt annat kvittat.

Men sen kom vi till denna dag.

Och jag vill inte påstå att vi gav upp. Inte heller att vi växte isär.
Utan helt enkelt att du förtjänar någon bättre (Jag vet att det låter som en klyscha, men det är sanningen) Någon som ger dig en kärleksfull plats och låter dig stå där stor, grå och vacker. Och som inte flyttar runt dig flera gånger om dagen. Klämmer in dig på platser där du inte får plats.

Det är mig det är fel på. Inte på dig. Kära, kära plåtskåp.

Och jag hoppas din nya ägare tar hand om dig på det sätt du förtjänar.
Jag? Jag kommer alltid minnas dig.

Nu ska jag gå och gråta en sväng till: It must have been love. (på riktigt!)


(Och till er som vart så snälla och kommenterat mitt förra inlägg. TUSEN tack! Mitt hjärta slår dubbelslag varje gång jag ser att jag fått en kommentar. Jag blir löjligt glad. Så tack, tack, tack!)

Psst.. Herr plåtskåp bor numer hos tjejen med den här fina bloggen.