sjukanmäld och rastlös!

Sjukanmäld idag, både min mage och rygg bråkar med mig. Och det skulle inte förvåna mig om det håller i sig. Semestern närmar sig ju, så varför inte? (pessimist? javisst!:)

Fick iallafall hem en remiss till en dietist igår. Det är tänkt att jag ska lära mig äta, så att jag inte mår illa hela tiden. Ett steg i rätt riktning. Men jag hoppas att hon inte styrker ostkrokar från min dagliga kost, för då ligger hon minsann risigt till :)

Hursomhelst så har jag vart väldigt rastlös idag.. att sitta still är ingen höjdare för då påminns man om illamåendet hela tiden. Så jag gick några varv i vårt hus för att leta efter pyssel. Något att måla, slipa.. bygga om. Ja ni vet.

Men hittade ingenting.. tills jag längst in i hobbyrummet såg en bunt gamla tidningar från 50-talet.

Några timmar senare, och med håret fullt av lim hade jag knåpat ihop en tavla.
Som fick betyget: Grym! av Simon när han kom hem ;)

Det var tider det. 16 kronor för ett par jeans. Tänk om fallet vart lika idag, då hade jag nog köpt mig ett par nya som jag faktiskt kommer i ;)

Nu väntar grillat och ett glas rött.

Ciao!

Sommar..

Hej i värmen!

Nu har väl äntligen solgudarna fattat grejen!? Det ska vara sol på sommaren, inte regn. Duktiga solgudar. Nu är det förbjudet att klaga. I love it!

Fast jag klagar en del ändå. Mestadels på jobbet där jag spenderar mina dagar mest. Jag jobbar på ett sjukhus här i stan. Som har det så O-L-I-D-L-I-G-T varmt. Att jag idag (när jag märkte att viss medicin tom smält och var obrukbar) övervägde att ringa tidningarna. Det är icke humant. Banne mig! Så jag klagar dels på det.. att det är för varmt, för oss.. och för de stackarna som tvingas bo där 24/7. Och jag klagar på att jag Måste vara där när det är superfint väder ute.

Semestertider på jobbet (lyckliga ni!) betyder väldigt intensiva dagar på jobbet. Och man är helt slut när man kommer hem, så här hemma händer det ingenting. Och kommer nog inte göra på hela sommaren. För vem vill vara inne och pyssla i det här vädret? Inte jag inte! Så idag får ni se lite sommarbilder på min underbara lilla tjej.. <3

Tre arbetspass kvar till semester.. YEY!

(det skålar vi för!)

Lastpall..

God förmiddag!

Kommer ni ihåg att jag i förra inlägget skrev att jag hittat en del saker, som Simon vägrade ta in i huset? Detta var en av dom sakerna.. En sliten lastpall. Inspirerad av en annan bloggare förvandlade jag den till ett bord. Ett lastpalls bord. Snacka om återvinning ;)

MEN.. vi är ju två som bor här, och Simon vägrar ha detta inne. Så det ska få flytta ut och fungera som grill/avställningsbord. Men fram till Simon blir pigg nog att bära ut det, får det mellanlanda i vår hall. Jag funderar på att vitlasera det? Jag tror det skulle kunna bli bra. Men avvaktar än så länge.

Hursomhelst.. midsommar idag. Hoppas ni får en riktigt trevlig dag/kväll. Själv ska jag jobba hela dagen, och missar när mitt lilla troll ska dansa runt midsommarstången :( Känns riktigt tråkigt. Men vi hade vårt egna lilla firande igår, med god mat.. massa olika efterrätter, och ännu mer godis. Så jag är nöjd ändå :)

Kör försiktigt och ta det lugnt ikväll!

Kram

Metning..

Lördagkväll..

Idag har vi haft familjedag. Mitt förslag var ikea.. Men det röstades ner. Till och med Iris sa: nej. När Simon däremot frågade om hon ville fiska log hon stort och hämtade en av Simons fisketidningar och pekade på första fisk: Tiiiiiisk!

Så idag har vi alltså premiär metat. Och vad som såg ut att bli en fantastisk dag, slutade istället i halv katastrof. Iris satt inte alls så still på bryggan som vi hade tänkt oss, och fast hennes flytväst är färgglad och med stora djur på.. så hatade hon den. Myggorna gick bokstavligen till attack.. och jag är nästan säker på att jag såg en björn i skogen, vilket slutade i en gråtattack och något som såg ut som en lektion i quick step. Efter detta var mina nerver på helspänn, och minsta lilla löv som rörde sig fick mig att hyperventilera och gråta.

Jag har fobi för smådjur. Speciellt för humlor, bin och getingar (jag är väldigt allergisk!) och jag vill verkligen inte föra över detta på Iris (rädslan.. såklart inte allergin heller, men det kan jag nog inte påverka!) men när jag väl blir rädd.. så hinner jag inte tänka. Utan börjar panikgråta istället. Och jag blir så ARG på mig själv..

Det slutade iallafall med att jag stod i bara trosorna, efter att ha letat igenom hela byxorna efter en geting (som jag VET flög in!)

Så nej.. vi blev inte så långvariga på bryggan. Men Iris fick iallafall se två livslevande fiskar och var överlycklig och nöjd.

Och i bilen på väg hem.. bestämde jag mig för att inse. Jag är INGEN skogsmänniska. Hur gärna jag vill vara en sån som går flera timmar i skogen och letar svamp. Så är jag inte det. Jag ser absolut inget harmoniskt alls i att vara i skogen.. jag ser bara livsfara.

Simon tycker att jag borde söka hjälp för mitt beteende, och jag ska nog allvarligt fundera på det :)

Nu är jag iallafall hemma i tryggheten igen. Och mina gardiner som hänger i vardagsrummet, fungerar även som djurskydd. En harkrank våldgästade mig nämligen i sovrummet igår (vilket skulle kunna bli ett helt inlägg bara det!) så f.o.m nu är dom alltid fördragna. Detta är verkligen nackdelen med hus. Brrr!

Det här rummet ska fungera som sällskapsrum är det tänkt, utan tv. Men jag tror vi tänker peta in en liten tv ändå. För just nu är det husets mest onödiga rum. Och jag får verkligen inte till det där inne. Det blir inte bra. Så tips mottages gärna..

Loppisfyndet kom till användning.

Nej.. nu ska jag ta och kika på en film. Alldeles själv.

Och det ska bli riktigt skönt..

Trevlig Lördag!

Svacka..

I wanna be a billionaire so freakin bad..

- Travey Mccoy ft Bruno Mars

Denna låt spelas flitigt hemma hos oss just nu. Jag älskar den, och jag avgudar Bruno Mars röst. Himmelsk!

Min stackars sambo, som precis opererat sig.. för att få tillbaka hörseln. Han tycker att allt som låter just nu är oväsen. Bara att steka några köttbullar, låter som ett inbördeskrig.

Och köttbullar blir det mycket av, eftersom han lämnat över matlagningsämnet åt mig. Han får inte anstränga sig det minsta. Så just nu är jag ansvarig för det mesta av hushållssysslorna. Så, som ni kanske förstår händer det inte så mycket på hemmaplan.

Vilket faktist är rätt så skönt. Jag tror att man kan behöva en paus efter så mycket renoverande. Man blir rätt slut. Och just nu är jag inne i en svacka, då jag tycker att allt jag gör blir fult. Inget blir bra, och inget passar någonstans.

Så jag tror en paus är på sin plats. Inspirationen får hitta tillbaka när den känner för det. Just nu vill jag bara att Simon ska bli bra igen.. att operationen lyckades och att han återgår till sin position som kock ;)

Idag tog jag mig iallafall iväg på en liten Linda trip. Bara jag.. och plånboken. Och det första jag stötte på var detta charmiga bord. Jag kunde bara inte låta bli. Egentligen vet jag inte alls vart jag ska ha det. Men visst är det tjusigt? Slitet som bara den..

En massa andra saker fick jag också med mig hem. Och det ska ni veta, att när det väl gäller.. så kan jag! Trots att jag inte tränat på ett x antal veckor nu, så lyckades jag alldeles själv packa in hela bilen i stora, tunga grejer. Jag lyckades tillochmed fälla ner baksätet själv. Det ni ;)

Vad det är får ni se en annan dag. Simon tappade iallafall hakan när jag kom hem, och han vägrar låta grejerna flytta in.. ännu! Så dom står på gården än sålänge. Men vad gör det? Det gör dom bara ännu mer charmiga!

Nej.. vet ni, jag tror jag ska ta och hoppa i säng nu faktiskt. Är inte i någon bra period för tillfället. Nog för att jag alltid vart snurrig, men nu är det värre än någonsin.

Och efter en massa dagar ledigt (eftersom Simon är sjuk, och jag måste vara hemma med Iris) så känns det lite som semester att gå till jobbet imorgon bitti.

Godnatt!

Envisa mammakilon! :)

God kväll!

Har precis nattat min lilla skatt. Min älskade lilla trollunge, som under sin tid i min mage ställde till en hel massa problem. En hel massa. Jag tror jag hade världens mest olycksdrabbade graviditet.

9 månaders sammanfattning: 270 dagars illamående, revbensinfektion, havandeskapsförgiftning, propp i hjärnan, blödning i ryggen (som gjorde att jag varken kunde få göra kejsarsnitt eller få bedövning under förlossningen) ja.. + allt det där tradiotinella som foglossningar och ständig depression.

Jag hade ett par riktigt tuffa månader, som mest spenderades inne på Falu kvinnoklinik. Men tänk.. att såfort mitt lilla troll hamnade på mitt bröst och kollade på mig med sina stora blå ögon hade jag glömt allt. Vilken lycka. Och jisses vad jag älskar henne, jag skulle göra allt för henne! Och mycket till..

Hursomhelst.. Efter att man fått barn ändras ju kroppen en hel del. (speciellt när man är beodrad sängläge, och under nio månader lever på godis!) så jag förstod nog redan i mitten av graviditeten att mina gamla jeans var ett minne blott.. och så rätt jag hade. Hur gärna jag vill, och säger att jag ska komma i dom igen, så är det nog lika bra att inse att det aldrig kommer att ske.

Det är nämligen stlk 24-25 på samtliga.. och jag får nu upp dom till, tja.. knäna? :) En liiiiten bit längre om jag lägger mig ner och smalar in mig allt jag kan (och inte har ätit på en vecka!)

Dessa ångestjeans har nu plågat mig väldigt länge, och jag har ingen aning om vad jag ska göra med dom. Jag har säkert 15 par som stirrar på mig varje gång jag öppnar garderoben. Skänka? Jag har kastat ut alldeles för mycket pengar på dom för det. Sy om till något annat? Då är alla chanser att komma i dom igen borta. Gömma? Då kan jag lika gärna ge bort dom!

Så då kom jag på den briljanta idén att ha dom som prydnad, dom får helt enkelt agera inredning. Och därför hänger några av dom numera på en knoppbräda i sovrummet. Och där kan dom hänga och stirra hur mycket dom vill, för varje gång jag vaknar upp bredvid min vackra tjej.. så känns några envisa graviditetskilon som världens skitsak!



Jag tror inte jag har visat vårt sovrum förut!? Det är inte alls klart.. jag har olika ideér varje dag om vad jag vill göra där inne. Jag har inte ens satt upp gardiner än. Men ni får en liten smygkik på hur det ser ut för tillfället. Plåtskåpet har fått flytta in (men åker nog ut snart, eftersom Simon inte blev överlycklig när hans sängbord var det som offrades!)



Än är det för kallt för chilin att flytta ut, så den har fått en provosorisk plats vid fönstret, och självklart står den på en loppisfyndad pall. Vad annars? ;)

Nej nu ska jag njuta av enasmheten med ett glas vin. Det blev lite kvar efter min och Fridas utekväll i helgen.. vilken för den delen var mycket trevlig, med många kära återseénden..

trots ett par budgetjeans i stlk 27.. ;)


(Du som undrade om det var meningen att stolen skulle bli gul!? Det var det! Min tanke var svart först, men svart går den ju alltid att göra sen. Så valde att exprimentera lite först, och blev rätt nöjd. Hur länge den får vara gul återstår att se:)

Stol.. och mer lampor!

Hej!

Vad GLAD jag blir när ni kommenterar. Det betyder att några är in här och läser. Det är ju så himla skoj tycker jag. Så tack till er. <3

Lördag idag = Loppis. Idag fick min kära moder hänga med på en tur mellan lite olika loppisar. Och det blev en del fynd faktiskt. Inte så många som jag hoppats på. Men en del..

Hm.. nu ska vi se!? Vad var det jag köpte nu då? JO! Fyra stycken lampor. Behöver jag hjälp? Har jag gått och blivit lampberoende? Vart har denna konstiga mani kommit ifrån?

Och jag har dessutom börjat förneka, ljuga och hittat bortförklaringar till mina köp. Idag när jag grabbade den fjärde lampan hörde jag mig själv lägga ut ett långt försvarstal om varför jag behövde just den lampan. För det är ju faktiskt så att jag har ett entréplan och en hel källare som behöver lyse. Sen om det är möjligt att installera 557 uttag i källaren vet jag inte ;)

Min mamma svarade iaf: Linda.. du behöver inte försvara dig, Det gör bara sånna som missbrukar!

Men.. det verkar ju onekligen som att jag gör det!

Om.. jag inte tar och omvänder min mani till en affärsidé och öppnar en lampaffär? :)

Lamporna får ni iallafall se en annan gång. Nu tänkte jag visa er min fina stol. Kommer ni ihåg den som jag hittade i svärfars garage? Den som jag inte tordes måla? Simon hade frågat sin kära fader som lov till detta.. och han hade svarat att det var okej. Så länge den inte blev vit! (vilket aldrig var min tanke!) Istället fick den bli gul..


Vad tycker ni?

Hoppas ni har en trevlig Lördag. Själv är jag ensam. Iris är hos farmor och sambon på fiske. Stackars mig!

Kram