Skräp?

(Detta är en sådan sak. Ett spontan-köp. En tillbringare i keramik, formad som en gris. Rejäl och tung. Rätt rolig tycker jag, men väldigt onödig)

Nu är det ju så att det finns de där grejerna på loppisar, som man tvekar ett bra tag innan man köper. Ni vet de där man ser rätt så snabbt, men går förbi, för att sen gå tillbaka och lyfta, klämma och känna. Tveka en stund. Försöka komma på en bra plats att ha den på, och en bra anledning till att man måste ha den. Kommer inte på någon. Låter den stå kvar på hyllan. Går en till sväng bland alla andra hyllor.. för att sen på vägen ut grabba tag i den där onödiga saken och köpa den. Det är dom sakerna man ska låta stå kvar. Dom som inte känns rätt direkt. För dom sakerna hamnar i kartonger i källaren, på vinden och i garaget. Och gör vissa sambos irriterade, när de försöker parkera i sitt garage, men inte får plats.

Och gör att den andre sambon, den som spontanhandlat får dåligt samvete, eftersom hon ungefär 50 gånger om dagen lovar att sälja iväg "skräpet" på en loppis. Men som istället kommer hem med mer "skräp" (min sambos ordval)

Näe! Det är inte alltid man gör fynd. Men de gångerna försöker jag tänka att jag iallafall har gjort en god gärning, eftersom de flesta loppisar jag handlar på, skänker pengarna till välgörenhet. Det gör ju det hela mer okej!

Nu väntar så mycket bättre, potatisgratäng och oxfilé!

Loppa

Loppa = Loppisfanatiker. Jag är en sådan. Beroende av loppisar. Jakten, lyckan, spänningen. Och för att inte tala om ruset. Ruset man får när man ser ett fynd långt inne där på loppisen, och man vet att man bara måste ha just det där. Om man så ska få boxa sig fram för att hinna dit först.

Precis så var det när jag såg min fina gris/industri lampa på en loppis här i närheten. Mitt hjärta slog dubbelslag. Jag bara visste att jag skulle ha den. Det var kärlek vid första ögonkastet. Och just en sådan här lampa har jag kollat på i flera inredningsbutiker, och vart på väg att köpa för ett antal tusenlappar. Priset? Två ynka små tjugor. Alltså 40 kronor. Förstår ni? Hur kan man inte bli beroende? Jag ryser fortfarande av tanken på att jag kunde ha missat den.

Nu var den ju inte svart när jag köpte den. Utan blå. Men med en burk matt, svart sprayfärg blev den precis som jag ville ha den. Och tanken på att den inte säljs i något stort varuhus och sitter i varje svenskt hem, utan faktiskt har haft ett syfte och värmt små griskultingar gör det hela roligare.

De andra två lamporna som fick vara med på bild, är även de loppisfyndade. Klämspoten är jag löjligt förtjust i. Och lampfoten tycker jag är så fin att den får klara sig utan skärm. Så dessa tre lampor. Hm. Få se nu. 40+40+20? 100 kr?

Japp! 100 kronor för tre fina, rätt så unika lampor.

Som skrivet redan. Hur kan man inte bli beroende?

Hej!

Ett helt år sen jag skrev sist! Tiden går fort. Alldeles för fort.
Varför jag slutade? Jo för att..

• Vårt röda tegelhuset är väldigt sällan städat och piffat.
• Dygnet har för få timmar.
• Jag är inte alls duktig på att knäppa kort.

Men..

• Det verkar vara lite "inne" med o-stylade hem?
• Någon sa att man "får" en extra timme på vintern? Var något med vintertid!? Hm! (Det borde ju vara 5, men tack tack!)
• I det här november mörkret skulle tom ett proffs till fotograf ha svårt att knäppa kort, så jag kanske kan skylla mina dåliga bilder på det? mörkret?
  

Så därför funderar jag på, om jag inte skulle ta och börja skriva lite igen. Det har ju hänt en hel del sen sist. Både på inredningsfronten och livetfronten. Tåls att fundera på.

Över ett glas trio. Det är ju faktiskt Fredag. Och jag är ledig. Livet är härligt!

Sovrummet har i takt med att graderna sjönk, fått ny färg på en vägg. Och en trälåda har fått hjul, och fungerar fint som sängbord.

På andra sidan sängen (min sida) står en loppisfyndad pall.

Alla mina (läs 6) orkideér, har bestämt sig för att blomma om just nu. Vilket betyder att jag har vita, lila, rosa och knallblåa orkideér. Vore ju fint om de kunde komma överens om något slags system där de turas om att blomma? Så att jag alltid har en blommande orkideé? Nåja. En lila har iallafall fått flytta in i sovrummet.

Trevlig Fredag på er!

Tankar..

Stopp!

Idag står det helt still i mitt huvud. Jag kan knappt forma en mening. Vet inte riktigt varför jag bestämde mig för att blogga överhuvudtaget?

Men tillfällena då det är möjligt är väldigt få. Tiden räcker inte riktigt till här hemma, och med en trotsig liten ett, snart tvååring ser huset oftast ut som ett bombnedslag. Så att både finna tid, och ett bra tillfälle att fota är inte lätt. Så ni får ha lite överseende med dåliga bilder. Dessa är nämligen knäppta halv tio nu ikväll. Efter en hel del ihop-plockning först ;)

(Vårt köksfönster nu på kvällen. Alla skåp och luckor är ifrån Ikea. Likaså diskhon. Blandaren kommer från Tapwell, och bänkskivan från HTH - färgen heter betong)

Det händer rätt så mycket i mitt liv just nu. Och jag hinner inte med själv. Ibland vill jag bara pausa tiden och sätta mig ner.. bara i några minuter och tänka på vad jag egentligen vill. Hoppas att någon plockat bort all förvirring i mitt huvud och ger mig klara svar. Tänk vad skönt, om någon annan kunde bestämma åt en. Ta ens beslut. Någon som visste vad som var bäst för just mig. Som när man var liten. Vad lätt det var!

Men så är det inte. Så det vore väl dumt att sitta och vänta på att någon annan ska agera åt en? Jag tror att man klassas som vuxen när man är 25 och mamma själv. Rätta mig gärna om jag har fel!?

(Min nya "hylla" som egentligen är en flaskhållare. Jag älskar den! Bilderna gör den inte rättvisa!)

Rosorna kom min kära sambo hem med idag efter handlingen. Precis vad en trött, utsliten mamma behöver.. Det. Och en massage :)

Hursomhelst.. så antar jag att, och hoppas att allt löser sig till det bästa. Att det på något vis finns en mening med allt som händer. Och varje prövning och motgång ger oss mer visdom och erfarenhet. Och jag antar att det är jag själv som sitter inne med svaren.. jag måste bara hitta på dom. Ja eller nej. Ibland finns det inget kanske.

(Kvällen tvingade mig att fota med blixt!)

Hösten är iallafall här. Det har börjat bli riktigt kyligt i luften. Och jo.. jag Älskar det. Jag är ledsen alla ni sommarälskare. Men jag gör det. Verkligen älskar, älskar, älskar den.
När alla undangömda ljus får plockas fram, och trängas lite här och var.

(Både lampfot och skärm är fynd från helgens loppisrunda. Och sängbordet är från Ikea, och min sambos val. Jag är inte så förtjust i det, och har därför målat det och satt dit en rostig spik som knopp)

I sovrummet har vi alltid ett eller flera ljus. Oavsett årstid. Och just nu har ett lila doftljus fått flytta dit. Och hujedamej vad mysigt det var att krypa ner i ett lavendeldoftande sovrum, med endast ett ljus tänt igår.

Men kan inte någon uppfinna helt ofarliga ljus, så att man kan somna med dom på?

Det vore något det..

Snart höst!

Höst..

Snart iallafall..

Jag ÄLSKAR hösten. Det finns ingen finare årstid. Inget slår en uppfriskande höstpromenad med en massa färgglada löv som virvlar runt. I Love it!

Ni vet när det är sådär friskt och nästan kyligt i luften? Sådär att man kan gå med en tjock stickad tröja utan att frysa? Och när luften luktar på det där speciella sättet? Jag försöker hitta det perfekta ordet som förklarar hur det luktar. Men det enda jag kan komma på är: rökt korv. Vet ni hur jag menar då? Min sambo skrattar alltid när jag öppnar dörren och säger:

-- Åh Älskling. Det luktar rökt korv.
Men faktiskt, så har jag hört att även han har börjat säga så. Så det måste ju ligga något i det.

Hursomhelst.. så har jag aldrig förstått mig på höstdepressioner. Jag är tvärtom. Hösten är en nystart!

Och det gör mig inget att semestern är slut (även om det var fantastiskt skönt att vara ledig!) Jag tycker det är skönt med rutiner igen. Att äta riktig mat, träna.. och komma hem för att krypa ner under en filt i soffan med en kopp te. Och såklart.. en hel bunt med tända ljus.

Igår kväll var jag faktiskt ute och gick i regnet, och tyckte att det var riktigt skönt. tom rätt mysigt. Konstigt. Under sommaren är det förbjudet att regna, men när det blir höst är det helt plötsligt okej.

Jag ser fram emot att börja renovera igen. vi har ju haft renoveringsstopp under sommaren. Faktiskt så har nästan ingenting blivit gjort. Förutom en hylla som fått flytta in i köket. Så småningom ska den bytas ut till en hylla i betong. Men den får duga än så länge! :)

Och eftersom jag aldrig får mina hyllor och bordsskiva i betong. Fick jag en liten betonggubbe av Simon istället. Som han minsann tagit sig tid att gjuta.. :)

Och i vår omöjliga hall har en magnettavla fått plats. Den ska fyllas med kort från semestern, så vi har något att minnas i vinter. Den fula Jysk spegeln har fått ett lager med sprayfärg. Och blev betydligt bättre.

Detta kort har fått flytta dit. Det är på mig i samma ålder som Iris är nu. Dvs ungefär två. Många som säger att vi är lika.. Men den enda likheten jag kan se är frisyren :)


Nej.. nu ska jag ta hand om min febriga, lilla tjej som inte vill göra något annat än att sitta under ett täcke i soffan och kolla på Bompa. Men det gör inget. För det är nästan höst.. och det är mysigt.

Kanske skulle man ta och dra ner för fönstren och tända några ljus, mitt på dagen?

sjukanmäld och rastlös!

Sjukanmäld idag, både min mage och rygg bråkar med mig. Och det skulle inte förvåna mig om det håller i sig. Semestern närmar sig ju, så varför inte? (pessimist? javisst!:)

Fick iallafall hem en remiss till en dietist igår. Det är tänkt att jag ska lära mig äta, så att jag inte mår illa hela tiden. Ett steg i rätt riktning. Men jag hoppas att hon inte styrker ostkrokar från min dagliga kost, för då ligger hon minsann risigt till :)

Hursomhelst så har jag vart väldigt rastlös idag.. att sitta still är ingen höjdare för då påminns man om illamåendet hela tiden. Så jag gick några varv i vårt hus för att leta efter pyssel. Något att måla, slipa.. bygga om. Ja ni vet.

Men hittade ingenting.. tills jag längst in i hobbyrummet såg en bunt gamla tidningar från 50-talet.

Några timmar senare, och med håret fullt av lim hade jag knåpat ihop en tavla.
Som fick betyget: Grym! av Simon när han kom hem ;)

Det var tider det. 16 kronor för ett par jeans. Tänk om fallet vart lika idag, då hade jag nog köpt mig ett par nya som jag faktiskt kommer i ;)

Nu väntar grillat och ett glas rött.

Ciao!

Sommar..

Hej i värmen!

Nu har väl äntligen solgudarna fattat grejen!? Det ska vara sol på sommaren, inte regn. Duktiga solgudar. Nu är det förbjudet att klaga. I love it!

Fast jag klagar en del ändå. Mestadels på jobbet där jag spenderar mina dagar mest. Jag jobbar på ett sjukhus här i stan. Som har det så O-L-I-D-L-I-G-T varmt. Att jag idag (när jag märkte att viss medicin tom smält och var obrukbar) övervägde att ringa tidningarna. Det är icke humant. Banne mig! Så jag klagar dels på det.. att det är för varmt, för oss.. och för de stackarna som tvingas bo där 24/7. Och jag klagar på att jag Måste vara där när det är superfint väder ute.

Semestertider på jobbet (lyckliga ni!) betyder väldigt intensiva dagar på jobbet. Och man är helt slut när man kommer hem, så här hemma händer det ingenting. Och kommer nog inte göra på hela sommaren. För vem vill vara inne och pyssla i det här vädret? Inte jag inte! Så idag får ni se lite sommarbilder på min underbara lilla tjej.. <3

Tre arbetspass kvar till semester.. YEY!

(det skålar vi för!)