måndag 8 oktober 2012

Jag blir sällan..

Fin bild från alvhem.

Arg.

Väldigt sällan. Jag låter ofta saker, som andra människor blir upprörda över, gå mig obemärkt förbi. Jag lägger ingen energi på (för mig) oviktiga, små saker. Tar inte saker så allvarligt. 

Men när jag väl blir arg. Då blir jag arg. Arg så jag skakar. Arg så att jag inte tänker klart. När jag var mindre, och ännu inte hade lärt mig handskas med detta, kastade jag saker och hade efter ett avsnitt i Temptations Island sönder alla kuddar i soffan.

Jag tror. Att jag lärt mig hålla tillbaka liiiite nu. Eller har jag? Kanske inte. 
Jag vet att jag istället för att kasta saker, även om det är väldigt frestande, gråter. 

Och vad gör mig då så himla arg? 

Jo. Det ska jag ta och berätta.

Människor. Människor som tror att de är bättre än andra. "översittare" som tittar ner på de, som de efter mycket fula knep har under sig. Det får mig arg. 

Man kan tex inte, komma från ingenstans (= Annan stad, annat yrke, andra erfarenheter) och säga att det arbetssätt jag och mina kollegor har, som vi blivit berömda för år efter år, och som får våra patienter att må bra. Är fel. Att nu ska det istället vara såhär. För det här är bättre. 

För vem? För pengatörstande, gubb-tjocka politiker?

Stå längst fram i ett stadshus, och vifta med händerna, och peka med fingret och skratta (med en uns hån) när någon av de arbetande undersköterskorna frågar varför det vi gör är så fel? Hur det kan vara fel, när vi gång på gång fått utmärkelser för bästa vården? 

Skratta som att vi som faktiskt har utbildning inom området: vård. Är helt tappade. 

Det irriterar ihjäl mig. 

Men det som irriterar mig ännu mer, är alla dessa människor som sitter i "publiken" och lyssnar på denna "utbildning" ryggradslösa, hopp-lösa, suckandes. 

Accepterar. För det gör man om man inte säger ifrån. Då accepterar man. Då kan man vara tyst sedan också. 

Det är tack vare er, hon som står där uppe som en och annan diktatur, har kommit dit. Ingen har stoppat henne på vägen, och tagit ner henne på jorden. 

Ingen har sagt åt henne att släppa sargen, och ge sig in i matchen! (vilket betyder, att faktiskt skaffa sig lite kunskap och erfarenhet inom området hon utbildar inom)

Puh. 

Nu blev det mitt jobb, som exempel. Men överhuvudtaget, folk som satt sig själva på en piedestal och sedan sitter där med en pekpinne och tror och faktiskt kan manipulera alla under dem. Bete sig helt hänsynslöst, kränka och förlöjliga människor "under" dem. Använda fina ord, och välformulerade meningar för att få det dom säger, att låta som sanning. Fast det egentligen hör hemma på ett sjukhus med galler för fönstren. 

Sådana människor. Ofta väldigt starka, smarta människor. Som vet vad dom vill, och hur dom ska nå dit. Människor utan sympati (i detta fall även vett!) 

Egentligen så. Good for you. Grattis, du tog dig dit du ville. 
Fy på er under. Som låter han/hon/de klättra dit. 

Fy på er som apatiskt låter denne någon agera som denne vill. Låter er behandlas som lort. 
Det är inte bra, och ska kanske inte behövas. Men ibland måste man ge tillbaka med samma mynt.

Så du där uppe på pedistalen! Ser du mig? 
Jag är nämligen på väg upp mot dig, samtidigt som jag högljutt sjunger på Sean Banans irriterande: Här glider kingen in. För vet du vad?

What goes up, must come down. 

What goes around, comes around.





3 kommentarer:

  1. Du,,,vi skulle kunna börja förändringen, stå emot och stå upp för dom som inte orkar och kan,,,stå upp för dom som vi inom vårt yrke ska ha vår lojalitet hos! Vi tänker lika och jag önskar innerligt att jag får arbeta tillsammans med någon som du i min framtid, du behövs, din åsikt och din röst behövs, du behövs Linda!!!!
    Kram

    SvaraRadera
  2. Nu tycker jag att vi en gång för alla stiftar en lag som förbjuder "Men lilla vän"-människor. Finns det något mer nedtryckande, rätt ner i skoskaften än sådana människor?! Tyvärr verkar de finnas inom alla yrken, hos mig är det oftast herrar, 55+ som har sina egna "bastuklubbar" där de verkar komma på nya sätt att klättra högre upp på piedestalarna...

    SvaraRadera