söndag 29 april 2012



Hej! 

Jag heter Simon. Och jag är medberoende. 

Jag vill bara informera er om att sedan Linda skrev det förra inlägget. (Vad var det, 1 timme sen?) Har hon kånkat upp (visserligen helt själv, men ändå) ett stort, rangligt skrivbord från källaren. Som hon tvingade mig att hämta på någon ödelagd gård i Torsdags. 

Och nu vill hon att jag ska "trolla" bort rangligheten, så att hon kan måla det. 

Hon har även tvingat mig sätta upp en skylt i köket. Fast jag hatar skyltar. 

Och nu sitter hon på gården och spraymålar något som helt omöjligt ska bli en lampa. Som jag helt garanterat kommer få trilskas med i x antal timmar, innan hon inser att det är omöjligt. 

Ja.. allt detta, på vad sa vi? 1 timme?

Tveka inte att höra av er, om ni vet någon bra behandling.

Mvh med-beroende sambo!

2 kommentarer:

  1. Härlig blogg och kul inlägg :)

    // Maria

    SvaraRadera
  2. Jag förstår inte vad problemet är..? :-D Det är ju jättehärligt att ha massor av saker på gång samtidigt!! Det är ju mer konstigt med de som inte pysslar, grejar, flyttar möbler osv, DE är ju superkonstiga!
    Just lööööve dina pallar bredvid sängen!

    Och jag förstår precis hur det är när ens närstående dör. Min mamma dog när jag var 27, och jag vet fortfarande inte hur jag tog mig igenom det. Nästa år är det tio år sedan, så jag tänker att när som helst är jag nog inte ledsen längre...

    SvaraRadera